NYHETSBREV

Gjutguiden del V - Betong och miljöpåverkan

Betongtillverkning och koldioxidutsläpp

Det är knappast någon nyhet att tillverkningen av betong orsakar koldioxidutläpp. Faktum är att cementtillverkning överlag ger stora koldioxidutsläpp som man tyvärr inte kan komma undan. Många fasta material går igenom en så kallad kalcineringsprocess som innebär att materialen hettas upp till mycket höga temperaturer för att åstadkomma nya kemiska reaktioner. En rimlig slutsats att det är en energislukande process som producerar stora mängder koldioxid. Forskning från Chalmers visar att betongtillverkning står för upp till 290kg koldioxid per kubikmeter tillverkad betong, vilket på makronivå blir cirka 1,4 miljoner ton koldioxid i Sverige per år. 

Precis som trä har betong den klimatneutraliserande egenskapen att materialet binder koldioxid. Enligt forskning från Cementa visar det sig att betong kan binda upp emot 300 000 ton koldioxid per år, det innebär att ungefär en femtedel av den koldioxid som betongtillverkningen producerar binds upp av betongen självt. Denna process sker enbart inomhus och gäller dock inte täta betongbroar.

  
Klicka för att förstora bilderna.
Foto från: Adobestock & HTC Floorsystems

Energieffektivt och värmetrögt 

Med värmetröghet menar vi att ett material har hög kapacitet att lagra överskottsvärme. Om du har ett slipad betonggolv i din lokal på jobbet eller i hemmet innebär det i korthet att överskottsvärmen kan användas när det finns underskott och därmed minskas behovet av energi. Betongen har även förmågan att lagra kyla, vilket givetvis också minskar energibehovet och i synnerhet i varmare breddgrader. Att minska energianvändandet är en av nycklarna till att skapa en hållbar bygg- och fastighetsbransch i miljömässigt hänseende. Mer om detta kan du läsa här! 

Återvinning av restmaterial och riven betong

Det finns två huvudsakliga fördelar med betong vad gäller återvinningsfördelar.  Restmaterial från industriella processer, exempelvis överbliven hårdnad betong efter tillverkning, kan krossas och användas både som fyllnadsmaterial eller ballast i ny betong. Detta gäller även riven betong som enligt svensk standard (SS 137003, Betong – Användning av EN 206 i Sverige) precis som rest- och spillmaterial kan användas som fyllnadsmaterial eller ballast. Här finns dock en brasklapp. Det är viktigt att exponeringsklasserna i den återvunna och den nya betongen tillhör samma klassificering. Mer om exponeringsklasser kan du läsa här!  

Polerade betonggolv och miljöpåverkan

När man lägger epoxigolv eller slipar ett betonggolv så tar man hänsyn till tre olika faktorer vad gäller miljöpåverkan, koldioxidutsläpp, försurning och övergödning. Faktum är att om man slipar och polerar ett golv appliceras inget direkt material förutom porspackel och toppsealer, vilket innebär att polerad betong som golvlösning har en mycket låg negativ miljöpåverkan överlag. Vi har skrivit en artikel om detta här! 

Missade du inte något nu? 

Läs del övriga delar i vår artikelserie om betonggjutning för diamantslipade betonggolv som handlar om betongval och exponeringsklass.
Del I om betongkvalitet och exponeringsklass » 
Del II om armering, ballast och gjutningsteknik » 
Del III om krympsprickor och vad det beror på »
Del IV om vad man kan göra när gjutningen går fel »

Nyheter
2018-03-20 19:30
I den femte delen av ''Gjutguiden för diamantslipade betonggolv'' går vi in lite djupare på betongens miljöpåverkan. 
Läs mer
2017-11-13 15:44
Misstag när anläggningsbetong ska gjutas kommer att ske, förr eller senare. Här kan Heimdall vara till räddning! 
Läs mer
2018-01-29 18:35
Det är 10- års jubileum och vi är på ett reflekterande humör...
Läs mer
2017-11-13 15:08
Krympsprickor är ett av de vanligaste problemen med betonggolv. Det kan förebyggas med tidig täckning eller membranhärdare och lagas med enkla medel. 
Läs mer
2017-11-14 13:53
Att välja fel flytspackel kan stå dig dyrt om du har otur. Det kan leda till att massan släpper från underlaget, här ger vi några tips på vägen! 
Läs mer